Så var den julen över...

Hej alla läsare!
Vad kul att ni tittar in igen.
Jag ska dra lite kort om hur julen har varit, den har varit bra, lugn och fin, i mina närmaste sällskap. En sak är jag ganska så säker på efter denna jul, de är att Tomten som är min far, är en elak jävel. Han lyckades få mig i tårar även denna gång, och vi som inte skulle ses denna jul. För jag hade bestämt mig för att inte träffa han efter alla år av hat. Varför ska man umgås med dom som inte älskar en! Och så sprang vi på varandra i skogarna i självaste småland, där fick han äntligen häva ur sig sitt hat om min flytt till Storstan om mitt leverne är helt åt helvete. Jag är en dålig mor till mitt barn och bara tänker på mig själv, jag är bara en liten lort i hans ögon. Jag som anser mig vara starkaste i världen. DU sa jag, du ringer aldrig, du vet inte hur jag lever, hur vi mår, du lever bara i en bitter värld och i en avundsjuka. Att jag har tagit tag i mitt liv som du så många gånger har förpestat med dina dåliga egenskaper. Jag har tagit hand om din fru, min mor som du lyckades banka pysikiska hälsa i botten. Din dotter min syster som inte hade förmågan av att styra upp sina olyckliga år efter avsaknad efter kärlek, din trygghet var lika med noll. Snacka om att bara tillgodose sina egna egobehov genom livet. Dom får du dyrt betala tillbaka idag, genom din egen bitterhet och inte på mitt leverne. Vi är starka individer alla tre dina barn, och de är inte din förtjänst. De är endast av våra egna drivkrafter, som vi fick lära oss tidiga år, vi blev föräldrer till våra egna föräldrer i tonåren. Och därefter har jag inte litat på någon tyvärr! Så käre far, de får bli vad de blir hädanefter, jag har sträckt ut min hand så många gånger, skrivit försoningsbrev, svettats så många gånger för att få höra ett enda litet ord som bra Anna, vad duktig du är. Men noppe, inte ens ordet älska visste vi vad de var förens man flyde hemmifrån vid 16 års åldern. Att hat för med sig hat, de är ingen myt. De vet jag idag, men jag ska inte föra denna känsla vidare. Min son vet vad ordet älska betyder, duktig, bra, du är bäst, du kan, du är finast, varje dag får han höra de. Han är 10 år idag, alltså 3650 gånger har han fått höra något av dessa ord varje dag. Och jag har varit själv mestadels av hans tid, och lyckats hålla han med en god uppfostran, mat på bordet, hela kläder, betalat mina räkningar. Och dessutom lyckats kosta på mig lite skumpa och härliga kvinnor, de är väl de som retar att du inte ens lyckades med själv.

Nå väl, jag ser framemot ett nytt år 2011, framtiden ser jag hellre framemot än att titta bakåt i tiden. Våren, jobbet, att få upp hojen till Stockholm denna vår, att upptäcka nya platser, skärgården, mitt nya liv. Ett nytt år med Albin är alltid spännande. Och så vill jag uppleva passion, de är nog de jag längtar efter mest. Att de finns kärlek de har jag sett, då jag träffar Carin och Benke. Att åldern spelar ingen roll, bara man hittar den som man är ämnad för.
Jag vill känna suget långt ner i maggroppen, jag vill bli så där hutlöst kåt och galen som man bli lite då och då, men de vara länge sedan nu. Jag vill åxå att passionen ska hålla i sig, inte svalna lika fort som de kom. Alltså, jag fick en bok i julklapp "Alla får ligga" den blir intressant att läsa, fasten jag somnar efter en sida, och kvällen efter får jag läsa om den för att komma ihåg. Så de lär nog dröja om jag ska vänta ut denna bokens alla konster och regler. Den som överlever får se, min lilla livsutveckling, hoppas den blir ljuvligt god och långvarigt stabil ;-)