Relationens existens!

Pyttsan så var denna helg över. Den har varit sig lik som de förregånde helgerna, ja kanske inte helt exakt. För de har rullat in nya människor och lika fort åkte dom ut. känner att jag har lämnat ut mitt ärliga härliga liv till två nya människor som absolut inte vill lämna desamma tillbax. Vad är de för menning att sätta ut en kontakt annons och inte vilja stå för den man är, de är för mig en gåta! Eller är de bara i kvinnornas värld vi lever så här? De ska krusas och omas så förbannat innan de släpper sig hän, jag vill ha lite fart på de hela. Lite krydda och lära känna, se om de är något som kan spinnas vidare på. Men för den skull vill jag inte chatta en vecka, ringa efter mycket om och men. Träffas på lördag, flytta ihop på måndag och sedan gå skilda vägar helgen efter. Så här går de allt för ofta till, trist tycker jag. Nu tog jag i en del, men efter 5 år i branchen så har jag fått nog. Men suck stön pust..vem vill missa en samvaro med en vacker kvinna bredvid sig, inte då jag. Man skulle ha vart en bög ist, tänk så enkelt. Man flyttar ihop med en stadig kille som tjänar bra med kosingar, och fjollar runt i lägenheten och putsar på kristalkronorna som hänger både på dass och sovrum. Åker iväg på var och en på sitt, och rastar av bamsen lite här och där. Har man tur klarar man livhanken från både herpes och hiv, men man går aldrig säker. För här tänker man bara med de lilla huvudet mellan benen, de stora huvudet på halsen, har förståndet övergett. Ja, vilket är bäst, de är frågan de! Men jag är nog en delad individ, jag försöker föra mig som en kvinna, i den mån de går. Tänker allt mer och ofta som en man, de blir liksom lättare då, de är ganska så IQ befriat och hämningslöst. Jag agerar som en mor bör göra, då mitt barn behöver trygghet. Jag är kärleksfull mot både kvinnor och barn, männen bara piskar jag :) Att jag klarar mig utmärkt själv i mitt liv som ensamstånde, de ger jag mig själv en eloge för. Men jag gör en utmärkt resa på min väg, jag står upp för den jag är. Men visst skulle vissa förändringar behövas göras, jag kanske skulle vara mer tålamodig och mer generös mot mina medspelare, kanske jag då skulle finna hon med hjärtat på rätta plats. Nej visst i fan, man skulle ju inte söka, hon ska ju bara stå där en dag. Vem de nu kan va...
Jag väntar med spänning på vad de har att ge, de sas i en test en gång att jag skulle finna kärleken på mitt arbete. Men jisses, där är ju bara en massa karlar, de går inte för sig.Tänk att ligga där och snuska med en man igen. De finns inte på min karta. Men visst, vi ser ju kvinnor hela dagarna nedanför ställningarna. Kanske jag har en som ser mig, med andra ögon. Sedan jag läste de där testet, gissa om jag har spänt ögerna i qvinnsfolket, men inte har någon ljuv musik uppstått ännu ;) Vem vet, en dag kanske hon dansar där på byggställningen bredvid mig..haha..Drömma sig kåta kan alla göra :)

Som sagt, i helgen kom en hel del nya människor in i livet, en del har kommit för att stanna. En del får en kortare visit. Kom ihåg att glädja dig över någonting varje dag, försök att känna lyckan över ett litet mindre ting, jag vet att jag imorgon känner de vid två tillfällen. När jag åker till jobbet genom hela staden är jag lycklig över att ha ett jobb att åka till. När jag kommer hem till min lya med min son, så är jag tacksam över mitt boende/hem som jag själv kämpar och sliter för att ha tak över våra små kloka huvuden. Att få stänga en dörr efter en hård dag på jobbet är en lycka för mig. De var några filosofiska rader från en helt underbar Anna :)