söndag, augusti 2

Happy Pride, happy Anna :)


Se så, nu var de klart för denna gång, en lugn och skötsam sådan. Jag gillar läget, stämmningen de glada folket, vad mer kan man begära! Har träffat så himla många av de fina...och de bästa var när jag sprang på min murarkompis Pelle och fru med följande sällskap :) De vart liv i luckan kan man säga, tänk er..- skämt, allvar, snusk och sedan på de, lite armeringsjärn och tegel. Hur galet blir inte de! :) Spontana människor finns de gott om på Pride, på vägen upp till sthlm, fick Malin och Helle åka med och de var inte förutbestämt, men kul vart de i bilen. Incheckningen på sjöfartshotellet vart en helomvändning, men man är ju homo och både helomvändning och spontalitet är ju inget nytt :) De hade dubbelbokat vårat rum, så ist fick vi en lyxigare variant på Globen, och som plåster på såren så betalade de taxiresorna, inte fy skam. Väl inne på hotelletrummet, så pustade vi ut över varsin vuxen festis (baginbox) och förberde oss för party for Nights ;). När dessa två eliganta tvillingar är i sitt esse, lever ingen längre säkert ;) Vi gjorde entre i parken, seglade in som queens of Globen, jisses de gjorde kroppsvisitering på ingång, så de var ju att leta upp efter den snyggaste vaktbruden som fick äran att visitera både kropp o lem på mig..yeehha. Skönt värre, *ler* De kändes nästan som prostitution, jag fick betala för tjänsterna och dom utföra, hmm så nära kommer jag nog inte mer, tack o lov. Kvällen avlöpte med de ena efter den andra trevliga möten, sedan lite mingel på gaybaren Torget med Helle o Malle, de dansades snoa el schottis på tunnelbanan mellan Carin och Helle, en oförglömlig syn kan jag påstå...tjejer som kan grejer ;)
Natten slutade på ett trevligt ställe på söder, Munchenbryggeriet. Kl 04.00 somnade queens of Globen, de var trötta, lyckliga och en anning saliga. Lördagen gå av staplen ca 08,oo tiden, frukost och sedan in till stan, äntligen Sjöfartshotellet, med vackra Anna från hotellreseptionen som hjälpte oss med allt, plötsligt fick jag problem med allt ;) Ohlalala..
Installerade oss på rummet, och laddade inför Paraden. Vi har kul Carin och jag, vi är mycket mer än bara syskon, tvillingar men ändå så olika, vill inte förlora henne för något, så är de...
Så var de time för paraden, en störtskur kom från skyarna, de var nog en hälsning från ovan, en uppmaning att inte klä av sig för mycket kläder från parad deltagarna, tolkningen är ju fri.
Paraden är jag mest stolt över att få Carin att uppleva, den är en grym upplevelse. Själv har jag varit delaktig förr om åren och hojat mig igenom paradtåget, som de första och dom bästa ;) Men nu är jag för gammal, känner mig inte alls motiverad att delta, de kanske kommer ett år igen då jag får ett ryck, vem vet! Härligt att se rengbågsfamiljerna växa, de var många i år och fler blir de. Stolta föräldrar, då kommer en och annan tår ner på min kind. Transorna har gett upp, de klara väl inte gå hela paraden i endast högklackade skor, öma tår. Poliserna saknade jag oxå i år, vart fanns dom? Paraden var den dåligste på många år, kanske en bieffekt av Europride!
Till den upplevelsen så rökte vi ciggariller och skålade på en Sofiero, de ni, vilken fest :)
Ett härligt rumsbesök på hotellet innan avfärd till parken, fick vi Carin och jag. En gammal härlig barndomskamrat, jisses hon hade blivit kvinna, jag såg henne med andra ögon idag. Helen du är vacker... Ja sedan vart de ju parken och en massa glada bögar omkring oss, de är rätt så fantastiska grabbarna. Man skulle ha lite av deras vilja och öppenhet, alltså sex med alla :) Vad enkelt de skulle vara då!
Ännu en natt gick, och de två systrarna som en gång i tiden, hade delat fostervatten med varandra, sovit i samma spjälsäng, delat på kläderna de fick ärva, kämpat sig igenom skolan och ljugit ihop den ena historien efter den andra, smygrökt i mammas garderob, snattat på tempo och alla andra butiker i lilla staden Vimmerby, kört på fyllan i ungdomen, hamnat i fel säng under natten med fel människa :O, men ändå lyckats vara glada, härliga, ärliga, positiva, envisa små djävulsänglar trots allt. Nu 37 år senare, vandrar dom hem genom nattens stockholms gator, men varsin strömmingsknäckis från strömmingslåda på slussen, saliga, nöjda och tillfredställda.
Visst är väl livet underbart....

//Anna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar