De var någon som undrade om jag hade varit i Tranås? Opps..Tänkte jag och vart full i skratt :)
Tänka sig en snygging frågar mig om de, jag har aldrig träffat människan som frågade mig. Men jag ska berätta om en resa jag aldrig glömmer, och de var i slutet på 80-talet. På den tiden hade man råd att åka mycket bil, de var rena nöjet jag hade med min dåvarande pojkvän, bensinen var billig jämfört idag. En eftermiddag fick vi för oss att Dra iväg till Tranås, bara för att kolla läget och en lite tur var ju alltid mysigt, när man var nykär så där kunde man ju hitta på allt möjligt tokigheter. Genom skogarna där jag då bodde till Tranås var de ca 6-7 mil, de var inga problem för ungdomar som vi på en kväll. När vi väl hade anlänt till Tranås, vart de ju någon snabbmat, sibylla el något i stadens hetaste korvmoj :)
Tanken på att vi båda var långhåriga flög i oss bara så där, dels var de ju en Rockers jag hade ihop de med, han var ju fd hårdrockskille, och med de hade även jag samlat på mig en del med åren ;) jisses hur såg man ut igentligen!!! :O Men men, vi bestämde oss för att när vi ändå är i den "STORA"staden, så passar vi på att få oss en riktig häftig frilla på resan :)
Vi letade upp en frisersalong, in stiger vi de är så gott som folktomt, och attans på marängen, vi fick tid på direkten. Damerna först så den manliga frisören, och jag slog mig ned på stolen. Hur ska vi ha de här då frågade han? Hmm..innan jag ens hade hunnit tänka, så hade han redan satt saxen i luggen, de var inte bara toppar han tog här, utan de handlar om dm...Lugg vart till snagg...Jag med min tro om att detta var de senaste och modernaste, fick liksom en räddsla inom mig att de här kommer att bli mina värsta månader i mitt liv framöver...Vart hade jag hamnat, och hur kommer jag att se ut?? Sedan var de killens tur, han var liksom chockad av synen på klippningen på mig, och inget vågade vi säga, NOT...De slutade med att vi var identiska på frisyren, de fanns inte ett hårstå som felade. Ja ni, den synen glömmer vi aldrig, en sån pratglad och klippgalen man har jag aldrig träffat. När vi ut ur salongen stiger ut på gatan, vänder jag mig om i min chock till skylten för att se var salongen heter! Så ser jag till min förvåning att de är en herrfrisering jag har varit inne på...Fy attans så illa, med varsin hockyfrilla, som var modern i början av 80 talet. Så åker vi hem från de delikata resan från Tranås, och återvänder aldrig mer dit. Förens idag när en kvinna frågar mig om jag har varit i Tranås, så inser jag hur jag har förträngt resan dit, men ack så djupa spår de satte sig. Kanske hon har hört talas om den där tjejen som hamnade i Tranås på en herrfrisering..de kanske pratas om de i byn än :) Vem vet, snart får jag veta ;)
Klipp er med hjärtat vänner :)
Tänka sig en snygging frågar mig om de, jag har aldrig träffat människan som frågade mig. Men jag ska berätta om en resa jag aldrig glömmer, och de var i slutet på 80-talet. På den tiden hade man råd att åka mycket bil, de var rena nöjet jag hade med min dåvarande pojkvän, bensinen var billig jämfört idag. En eftermiddag fick vi för oss att Dra iväg till Tranås, bara för att kolla läget och en lite tur var ju alltid mysigt, när man var nykär så där kunde man ju hitta på allt möjligt tokigheter. Genom skogarna där jag då bodde till Tranås var de ca 6-7 mil, de var inga problem för ungdomar som vi på en kväll. När vi väl hade anlänt till Tranås, vart de ju någon snabbmat, sibylla el något i stadens hetaste korvmoj :)
Tanken på att vi båda var långhåriga flög i oss bara så där, dels var de ju en Rockers jag hade ihop de med, han var ju fd hårdrockskille, och med de hade även jag samlat på mig en del med åren ;) jisses hur såg man ut igentligen!!! :O Men men, vi bestämde oss för att när vi ändå är i den "STORA"staden, så passar vi på att få oss en riktig häftig frilla på resan :)
Vi letade upp en frisersalong, in stiger vi de är så gott som folktomt, och attans på marängen, vi fick tid på direkten. Damerna först så den manliga frisören, och jag slog mig ned på stolen. Hur ska vi ha de här då frågade han? Hmm..innan jag ens hade hunnit tänka, så hade han redan satt saxen i luggen, de var inte bara toppar han tog här, utan de handlar om dm...Lugg vart till snagg...Jag med min tro om att detta var de senaste och modernaste, fick liksom en räddsla inom mig att de här kommer att bli mina värsta månader i mitt liv framöver...Vart hade jag hamnat, och hur kommer jag att se ut?? Sedan var de killens tur, han var liksom chockad av synen på klippningen på mig, och inget vågade vi säga, NOT...De slutade med att vi var identiska på frisyren, de fanns inte ett hårstå som felade. Ja ni, den synen glömmer vi aldrig, en sån pratglad och klippgalen man har jag aldrig träffat. När vi ut ur salongen stiger ut på gatan, vänder jag mig om i min chock till skylten för att se var salongen heter! Så ser jag till min förvåning att de är en herrfrisering jag har varit inne på...Fy attans så illa, med varsin hockyfrilla, som var modern i början av 80 talet. Så åker vi hem från de delikata resan från Tranås, och återvänder aldrig mer dit. Förens idag när en kvinna frågar mig om jag har varit i Tranås, så inser jag hur jag har förträngt resan dit, men ack så djupa spår de satte sig. Kanske hon har hört talas om den där tjejen som hamnade i Tranås på en herrfrisering..de kanske pratas om de i byn än :) Vem vet, snart får jag veta ;)
Klipp er med hjärtat vänner :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar